Jag är återigen sårbar och blottad, men jag känner mig helt lugn. Konstigt va? Det är annorlunda känslor som jag känner för den här snubben. Helt annorlunda mot känslorna jag kände för honom. Inte svagare, bara annorlunda. Jag är fylld av någon slags trygghet, fast jag absolut ingenting vet. Jag har ingen aning om vad som kommer hända nu.. Jag vet vad jag vill, och jag har mer eller mindre gjort det klar för honom också.

Det känns som om jag börjar lära känna mig själv. Jag är jag, för första gången på så länge. Jag behöver inte tänka på vad jag säger eller gör, för att någon jag tycker om kanske inte gillar det.. Det är en underbar känsla!