Idag kom min rosa skönhet. Min mini-laptop, med andra ord. Så här sitter jag nu, vid köksbordet och skriver på min alldeles egna lilla bebis.

Jag har krånglat i timmar med att hitta ett fungerande skrivprogram, och sen insåg jag att jag redan hade ett. Bra! Jag är lite klantarslig av mig.

Annars så funderar jag mest. Jag och min pappa har alltid haft en alldeles för.. Konstig relation. Jag älskar min pappa och tvivlar inte en sekund på att han älskar mig, men något har liksom varit konstigt ända från början. Jag vill ändra på det. Jag ska till honom nästa vecka, och nu funderar jag på att stanna kvar. Inte för alltid, eftersom jag har en lägenhet och dessutom snart ska bli sambo, men en månad eller så. Det känns som om det är precis vad jag, och vi, behöver. Jag ser det verkligen framför mig. Jag, bo hos min far. Jag har aldrig gjort det förut. Jag tror det skulle fungera utmärkt, faktiskt. Jag ska höra med min soon to be sambo och höra när hon planerat att flytta in först, och sen ska jag snacka med pappa.

För övrigt så har jag lagt honom på is. Alltså, tankarna på honom, och på oss. Samtidigt som det verkligen pirrar i magen när jag tänker på honom så har jag inte jättebråttom. Jag kräver ingenting, och jag förväntar mig absolut ingenting. Dessutom anser jag att bollen är hos honom, och han verkar inte ha några planer på att skicka över den till mig inom någon hemskt snar framtid, så.. Jag låter den ligga där.